Nynnar på orden ur en lovsång ”jag skall ge dig en framtid och ett hopp” och tänker på Guds löften. Guds löften som leder oss genom vår livsvandring. Paulus skriver: Gud är trofast och ska inte låta er prövas över förmåga: i prövningen visar han också en utväg, så att ni kan komma igenom den. (1 Kor 10:12-13) men det är nog tyvärr ingen hemlighet att det är många som känner frustration och förtvivlan inför sin framtid.
Jag tänker då främst på alla människor som just nu är på flykt och kommer till vårt land. Utan personliga tillhörigheter, utan sina familjer och kanske utan hopp om en framtid. Går det att ge bort hopp ? Går det att visualisera hopp ? Ja, definitivt och kanske är det precis det som svenskarna gör just nu i vårt land. Genom att välkomna flyktingar på perronger och flygplatser, dela ut filtar, leksaker och varm choklad. Dessa handlingar måste väl vara att visualisera hopp, ge bort hopp. En värmande medmänsklig handling blir som ett vackert paket.
Själv träffade jag en relativt nyanländ kvinna från Marocko i förra veckan. Vi kommunicerade på stapplande svenska och jag hjälpte henne tre kvällar i rad med ”svenskaläxan”. Jag berättade för henne om Guds löften, Hon kramade mig många gånger och jag är övertygad om att hon kände hopp inför framtiden.
Hej hopp 🙂
Anna-Karin Ryberg