På väg hem från Stockholm i lördagskväll. Klart väder.
Körde förbi ruinen vid Brahehus – tjusigt fasadbelyst mot den mörka kvällshimlen.
Kom att tänka på alla människor som flyr sina hem som ligger i rykande ruiner.
Här är de fasadbelysta murarna någon sorts historisk mysfaktor.
Där gäller det att fly för sitt liv.
Vilken himmelsvid skillnad!
Men, vi som lever här börjar bli inblandade i det som händer där.
Människor som söker frihet och trygghet flyr till oss.
Vi vaknar upp ur vårt mysiga soffhörn och upptäcker att det finns inget här eller där.
… men inte ska vi? Hur skall vi klara det ……
Jo, men det är ju så det är.
Det är just nu som gäller på den plats där jag finns – att möta den människa som behöver mig.
För eller emot? Jag kan förfasa mig och tända eld på främmande människors hem eller öppna armarna bildlikt och konkret.
… men inte ska jag?
KÄRLEKEN vållar inte din nästa något ont.
Rom:13:10 (21:a söndagen efter trefaldighet –” Samhällsansvar” BH